För omkring tio år sedan så påbörjade jag min idrottsledarbana som ledare för sonens fotbollslag. En sysselsättning som upptog många timmar av mitt liv fram till och med hösten 2019 då jag gjorde min sista fotbollssäsong.
Min hustru tog ansvaret för dotterns idrottande och var under många år med som ledare, styrelseledamot, kassör m m inom IFK Skoghall Dam. Hon var t o m kvar efter att dottern bytt till Hertzöga BK.
Jag fick dock möjligheten att vara med som ledare för dottern i hennes innebandyspelande under ett par år. En spännande tid. Och, det gav en god insikt i de skillnader som finns och kan krävas för ledarskap inom damidrott.
Nu i mars 2020 så avslutar jag denna bana genom att ha varit ledare, tillsammans med ett gott gäng personer, för Skoghalls Innebandys HJ17-grabbar. Det har varit en spännande tid och de grabbar födda 2001/02/03/04 som varit inblandade i verksamheten har bidragit till att göra dryga sex månader till en kul, spännande och händelserik tid.
Att Corona-viruset skulle bidra med ett abrupt slut var inte vad jag räknat med. Lite surt att inte få avsluta under ordnade former. Men, så är livet ibland. Man får inte alltid som man vill.
Många minnen har det blivit under åren – både goda och dåliga. Men de goda överväger. Att få delta i utvecklingen av unga killar och tjejer och se dem växa upp till mogna(re) individer är ett förtroende man får förvalta väl. Gott ledarskap som bygger på sunda värderingar kan hjälpa de unga. Dåligt ledarskap kan stjälpa och ge långtgående dåliga konsekvenser. Jag hoppas jag bidragit med mer bra än dåligt. Tiden får utvisa hur det blir.
Lärdomar
Skynda långsamt – Ha en realistisk inställning till vad du kan lära ut till barn och ungdomar vid olika tidpunkter i deras liv. Att lära ut spelsystem till 7-åringar är helt meningslöst, och fokus på att lära sig passa bollen med rätt fot-/klubbteknik är troligtvis mer lämpligt. Det kan vara nog så svårt att få A-lagsspelare att lära sig, acceptera och spela enligt en game plan.
Det är inte hjärnkirurgi – Att vara ledare inom idrotten kräver på barn- och ungdomsnivå inte att man varit superstjärna eller toppledare. Om man börjar när barnen är små och går de grundläggande kurserna, tar till sig av deras innehåll så har man så det räcker till att börja med. Om man sedan har självinsikt och inser att man behöver lära sig mer, så frågar man de som kan mer. Sen anammar man det som är tillämpligt för den nivå man själv befinner sig på. Att vara lyhörd, söka tips från och villig att ta till sig tips från andra ledare är A och O. Tar man sig sedan tid och går de kurser som erbjuds på förbundsnivå så har man ännu större chans att lyckas. Glöm inte – det ska vara roligt, både för spelare och ledare.
Det handlar inte om Dig – Den som vill vara ledare inom idrotten för att själv få glänsa och stå i centrum har totalt missförstått vad det hela går ut på. Att sträva efter pokaler för att visa andra vilken duktig ledare du är, är direkt farligt. Det riskerar nämligen att barnen och ungdomarna behandlas felaktigt i ledarens jakt på pokaler. För tidig selektering och toppning samt förtvinande träningsgrupper är typiska indikatorer på att ledaren har fel inriktning, och att denne inte förstått vad verksamheten syftar till. Så många som möjligt. Så länge som möjligt. Att försöka vinna matchen är en naturlig del av lagidrotten, men det får inte ske till vilket pris som helst. Det handlar inte om Dig – det handlar om de du är satt att leda.
Det handlar uteslutande om Dig – Det är ledarens person, värderingar och beteende som är avgörande för att de denne är satt att leda, faktiskt följer. Behandlas alla lika och det finns ett uttalat ”rättvisetänk” inom verksamheten som ledaren bedriver, så är chansen större att ledaren följs och att verksamheten fungerar. Är nepotism eller favoriserande en del av verksamheten så kommer den inte att fungera, då misstro mot ledaren kommer att uppstå. Stämningen i gruppen kommer också att bli dålig och kamratskapet och lagandan uteblir eller försvinner.
Enad ledargrupp med samsyn – Ofta inom idrotten så ska flera ledare samsas i ledarskapet för en träningsgrupp. Då är det otroligt viktigt att man enas om – innan säsongen drar igång – vilka regler och riktlinjer, samt synsätt som ska gälla för säsongen. Vad krävs för att spela match? Vad gör vi om någon missköter sig? Vad ska vi satsa på i årets utbildning? Vilket spelsystem ska vi använda? Hur ska vi organisera oss i försvarsspelet? et cetera et cetera. Gör klart allt innan. Var överens. Agera med en röst utåt – mot spelare och deras föräldrar. Baktala inte andra ledare utan håll ihop.
Transparens och Tydlig kommunikation – Informera mycket och ofta. Håll spelare och föräldrar informerade om vad det är som gäller. Gör det definitivt innan säsongen börjar, men även under säsongen. Om man döljer saker för sina spelare och deras föräldrar så är man ute på tunn is – och troligen gör man fel, då man uppenbarligen inte vågar stå för det man håller på med.
Alla har åsikter – Oavsett hur välgrundad och välgenomtänkt verksamhet man som ledare bedriver så kommer folk ha synpunkter. Vanligast är att föräldrar har synpunkter – det kan man till viss del mota med tydlig information, men ofta räcker inte det heller. Så länge man som ledare följer de riktlinjer och policies som föreningen dragit upp för verksamheten, och så länge man beter sig på ett bra och rimligt sätt, och kan se sig själv i spegeln, så får man bemöta kritiken så gott det går och sedan fortsätta med sin verksamhet. Var dock lyhörd, ibland kan det finnas ett och annat guldkorn i kritiken som kan vara värd att ta till sig och anamma i det fortsatta ledarskapet. Errare humanum est och ingen är fullkomlig.
Och nu då?
Ja, vad ska man göra med alla de timmar – mellan 15 och 30 – som frigörs i veckokalendern nu när man inte är på träningar och matcher?
Ett antal timmar kommer säkert gå åt till att sitta på läktaren och heja på barnen i deras fortsatta idrottande. Att se så många matcher som möjligt är en självklarhet.
I övrigt så har nu timmar frigjorts för eget motionerande och Cykelvasan Öppet Spår i augusti (min femte) blir det officiella träningsmålet för året. En massa eftermiddags- och kvällsgolf ser jag också fram emot.
Sen ska jag återuppta läsning av böcker och försöka lära mig lite latin. Kan bli kul 🙂
Misstänker också att det kommer bli mer arbete på huset och trädgården.
Sammanfattningsvis, har det varit en kul tid som ledare inom idrotten. Jag har lärt mig en hel del och förhoppningsvis har jag lärt ungdomarna en del också som de kan ha användning för i livet. Det har varit en del blod, svett och tårar, men framför allt har det varit en härlig kamratskap, laganda och massor av skratt. Det kommer jag att sakna.